Tradition är ett begrepp som beskriver en återkommande kulturellt betingad händelse, som är specifik för ett särskilt land. Majoriteten av våra svenska traditioner grundar sig på religiösa händelser, som exempelvis påsk, jul och advent. I princip firas någon form av högtid varje månad på året, med undantag av ett par månader på hösten.
Traditionella svenska högtider
Januari: Nyårsdagen
Februari: Fettisdagen
Mars/april: Påskafton
April: Valborgsmässoafton
Maj: Kristi himmelsfärdsdagen och Första maj
Juni: Sveriges nationaldag och midsommarafton
Augusti: Kräftpremiären
Oktober/november: Alla helgons dag
December: Lucia, advent, julafton och nyårsafton
De månader då vi inte firar några officiella helgdagar, det vill säga i juli, september och oktober, infaller generellt sett ett par semesterveckor samt en veckas höstlov för landets skolelever (v. 44). Till de mest firade he
lgerna i Sverige hör midsommarafton, julafton och nyårsafton, men självklart är även påsken en stor högtid som dessutom omfattar flera dagars firande och oftast ett par dagars ledighet.
Julen i Sverige firas främst på själva julafton som alltid infaller den 24 december. Ett riktigt traditionellt firande kännetecknas av en omsorgsfullt utsmyckad julgran som ofta får en central plats inomhus eftersom det helst ska dansas kring granen till tonerna av dragspel och fiol. Vidare är det julbordet och tomten som är i fokus denna dag, tomten i synnerhet om det finns barn med i bilden.
Ett traditionellt svenskt julbord består av en kokt skinka som har griljerats i ugnen, ägghalvor, köttbullar, prinskorv, sylta och vörtbröd. Det sistnämnda kan med fördel vara en eller två dagar gammalt om man är så traditionell att man även serverar “dopp i grytan” på julbordet. Sill har också en framträdande roll på julbordet, och gärna flera olika sorter. Detta gäller även för midsommar- och påskbuffén.